Det ljuva sextiotalet

88:an lanserades 1964 av Unileverägda Trollhätteglass. Det multinationella bolaget vågade satsa på en USA-inspirerad och tillverkningstekniskt mer avancerad pinne.

Många av dagens glasstrender har sin utgångspunkt i det mytomspunna 1960-talet som födde popmusiken, tillät p-pillret, såg människan gå på månen och frambringade 88:an.

Ett genombrott för GB:s produkter kom 1955. Två miljoner glasspinnar måste då importeras från Danmark eftersom glassfabriken inte hade kapacitet att få fram de volymer som krävdes. Året därpå togs därför en ny glassfabrik i Flen i bruk och den används fortfarande av GB Glace.

Ett skäl till den ökade populariteten var att en artikel hade publicerats 1952 i Svensk Läkartidning, där glassens fördelar som näringsämne för febersjuka barn poängterades. Det väckte uppseende och gjorde att glass började ses mer som livsmedel än som godis. 

Kampen om det växande antalet köpare av pinnar, strutar och bägare tog sig under 1960-talet uttryck i större och mer varierade sortiment hos glassproducenterna. Glassen begåvades nu med nyhetsvärde. Vad skulle årets säsong bjuda på?

Återförsäljarna placerade ut glasskartor där stycksakerna var avfotograferade i stället för som tidigare avbildade genom teckningar. Det var ett lyckat drag, fotografierna fick potentiella kunder att verkligen känna det där glassuget när favoritpinnen såg så inbjudande ut.

Allt viktigare blev också tidsenligheten. Då rymdkapplöpningen mellan USA och Sovjetunionen pågick under 1960- och 70-talen döptes en av GB:s glasspinnar till Zoom, eftersom den såg ut som ett rymdskepp. GB:s svåraste konkurrent Trollhätteglass lanserade också raketliknande pinnar, som Zero och Apollo. Och i slutet av 1960-talet lanserades Wild West av GB Glace och Stor Hövding av Trollhätteglass, i kölvattnet av att barntillåtna västernserier som Bröderna Cartwright och High Chaparral visades på tv.

88:an introduceras 1964

En av GB:s genom tiderna mest omtyckta glasspinnar, 88:an, introducerades 1964, fast då av Trollhätteglass. Bolaget hade två år tidigare köpts upp av Unilever och fick nu bättre ekonomiska resurser, något som gav resultat i den sofistikerade nya glasspinnnen. Vanilj med ischoklad täckt av nötkrokant var en vågad smakkombination i ett Sverige som fortfarande dominerades av robust smaksatta pinnar med eller utan chokladöverdrag. Inspirationen till 88:an kom från USA, och den stora popularitet glasspinnen omedelbart nådde banade väg för andra avancerade smakkombinationer framöver.

Även hushållsglassen ökade i popularitet. Halvliterspaketet slog igenom och under 1960-talet etablerade sig glass som svenskarnas efterrättsfavorit. En förutsättning var de moderna kylskåpen med frysfack som gjorde att glassen kunde förvaras längre än någon timme.

Utvecklingen drevs på av den hårda konkurrensen mellan GB Glace och Unileverägda Trollhätteglass. Inte bara det sistnämnda bolaget fick 1963 starkare ekonomiska muskler. Samma år gick nämligen GB först ihop med Arla Glass i Göteborg för att sedan bilda ett gemensamt bolag med fyra andra svenska glassmejerier: Cup, Freja, Nordan och Solglass.

När 1960-talet var över stagnerade dock glasskonsumtionen samtidigt som kostnaderna för tillverkning och marknadsföring rusade i höjden. Av lönsamhetsskäl fusionerades de båda glassjättarna på den svenska marknaden till ett bolag 1972. Unilever fick 30 procent av aktierna i det nya GB. Mejerierna med Mjölkcentralen i spetsen behöll de övriga.

År 1985 tog dock Unilever över aktiemajoriteten, och elva år senare blev man ensam ägare av GB Glace.

Författare: MATS WICKMAN, journalist och kulturhistoriker